Endast ett fåtal karelare bodde en längre tid i Kvevlax kyrkby. Det har bara varit delvis möjligt att klarlägga deras livsöden då alla den tidens vuxna ortsbor redan har gått ur tiden.

Eino Kaipiainen föddes 1916 i Hiitola kommun i byn Kuoksjärvi, ca 30 km från den nuvarande gränsen. Han kom 15 november 1944 till Kvevlax, sannolikt direkt från finska armén i samband med att armén hemförlovades. Eino gjorde sin militärtjänst 1938 och han deltog både i vinterkriget och i fortsättningskriget. Det innebär att han var i arméns rullor mer eller mindre i närmare sju år i ett sträck. När han äntligen blev civil i november 1944 hade han inget hem att åka till utan blev anvisad att åka till Kvevlax dit hans mor evakuerats. Eino är antecknad som ”työmies” vid ankomsten till Kvevlax. Eino avled hastigt den 14.6.1982, han var då 66 år gammal. Hans kvarlämnade ägodelar deponerades i Kvevlax Hembygdsmuseum den 10 april 1985.

Einos mor Ida Kaipiainen var född 1877, hon kom till Kvevlax 19 september 1944, hon var då antecknad som änka. Ida avled 13.8.1950. Eino och Idas gemensamma gravsten finns på Biskopsholmen. På samma gravsten finns också Idas man Juho född 1876, enligt gravstenen avled han 18 oktober 1944. Det är sannolikt ett felaktigt datum, Ida var antecknad som änka när hon kom till Kvevlax 19 september 1944. Ida och Eino bodde först vid Blombergs i Överbyn (Brännorna) och senare vid Ahlis på Tranasbacken invid Hankmo vägen. Eino tillbringade sitt sista levnadsår vid Pensionärshemmet i Kvevlax.

Einos yngre bror Aarne Kaipiainen var född 1917. Han stupade redan den 27.7.1941 i början av fortsättningskriget vid ön Mantsinsaari i Ladoga, endast ca 70 km från Hiitola.   Hans ”dagbok” bestående i huvudsak av dikter och sånger från hans militärtjänstgöring år 1940 finns bevarad bland Einos tillhörigheter i Sockenmagasinet. Aarnes gravsten finns i Hiitola där han också sannolikt blev begraven under den period som Hiitola igen var en del av Finland under åren 1941–1944. Aarne var uppenbarligen en begåvad diktare och sångare och besatt en viss konstnärlig talang.

Ida Kovalenko var född 1896 i Hiitola kommun i byn Kuoksjärvi, hon föddes som tolfte barn i familjen Tenhonen. Hon kom 6.10.1944 till Kvevlax kyrkby tillsammans med sin man Teodor (Feodor) Kovalenko f. 1896. Han är antecknad som ”kalastaja”. Ida bodde på flera ställen i kyrkbyn bl.a. i Ragnar och Judith Knips äldre stuga tills hon avled i följderna av en olycka som inträffade julen 1967. Ida bodde tidvis för Antells som fanns mellan Klockargården och Skatavägen. Där bodde också Anni Pelkonen, hon hade ursprungligen kommit till Kuni. Hon var född 1890 och kom som änka till Kuni 18 december 1944. De hade en vävstol vid Antells och där de båda vävde vackra trasmattor åt många Kvevlaxbor. Väktas Edla (Edla Dahlqvist) hjälpte ofta Ida med att ”sätta upp väven”.

Ida hade alltid en yxa med sig i sängen, något hon förklarade med att polisen tog hennes man och hon var alltid rädd för att polisen skulle komma och ta henne. Hon kunde antagligen något ryska och brukade oja sig och säga «Hos poti pomiloj». Översatt till svenska betyder det ungefär «Herre, var barmhärtig».

Julen 1967 var familjen Knip bortbjudna, men Anna-Lenas man var hemma. Han hörde ett ylande ljud och när han tittade ut satt Ida utanför huset och hennes kläder brann. Hon fördes med ambulans till centralsjukhuset i Vasa. Ida hade troligen fått ett slaganfall och ramlat mot Porimatt-kaminen som hon brukade sitta och värma sig vid med öppen lucka. Anna-Lena hälsade på henne på sjukhuset, Ida dog den 7 janauari 1968. Hennes grav finns på Biskopsholmen.

Teodor var eventuellt Ingermanländare och flyttade tidigt till Sverige för att undgå deportering till Sovjetunionen. Han hittade troligen en annan kvinna i Sverige så han kom aldrig tillbaka och Ida stannade i Kvevlax. Enligt mantalsskrivningen 1945 hade Teodor den 26 april 1945 åkt med tåg till Heinola. Han var då antecknad som ukrainare, kanske för att vilseleda de ryska övervakarna...

Martta Virtanen f. 1906 och hennes man Urho f. 1901 var båda två födda i Hiitola kommun i byn Kuoksjärvi. Urho är antecknad som ”työmies”. På samma personkort som Martta har antecknats Ritva Annikki Haikoinen f. 1939 i byn Kuoksjärvi. Ritva torde vara systerdotter till Martta Virtanen, därför minns man henne som Ritva Virtanen i byn. I mantalsskrivningen den 31 december 1945 har hon antecknats med efternamnet Virtanen. De kom alla tre först till Petsmo den 6.9.1944 men flyttade i nåt skede till kyrkbyn. De bodde i Moippe, Överbyn i Hannells stuga och vid Janneas. Janneas var en stuga belägen ungefär där Göran Hurrs bostad finns idag. Ritva gick i folkskolan i Kvevlax ännu läsåret 1950–1951. Ritva heter som gift Malmi och bor nu i Björneborgstrakten, hon har inga barn.

Det kom ett flertal personer med släktnamnet Virjonen från Hiitola Kuoksjärvi, alla hade kommit till "Koivulahden kirkonkylä Ylikylä", för en del har man dock antecknat "Yläkylä". Med andra ord de kom till Överbyn i Kvevlax.

7 september 1944 kom Emma Sofia f. 1891, Mikko f. 1887 ”työmies”, Irja Inkeri f. 1931, Maire Annikki f.1 933 och Mirjami Kaarina f. 1936. Den 29 oktober kom Aili f. 1925, som far är antecknad: Mikko Koivisto. Hon kom tillsammans Mikko Virjonen den äldre, han är antecknad som ankommen både 7 september och 29 oktober. 16 november kom Aarne, f. 1916 ”työmies”, 27 november kom Mikko f. 1920 ”työmies”. Han var gift med Aili.

Både Aarne och Mikko d.y. kom direkt från finska armén i samband med att armén hemförlovades. Familjen bodde till en början i första våningen i Blombergs gamla hus vid Brännorna i Överbyn. Eino och Ida Kaipiainen bodde samtidigt på andra våningen. Virjonens flyttade senare till Viken där Alf Svahn numera bor.

En familj Nolvi bestående av 6 personer bodde i barnskolan bredvid Bondis. Det hade kommit tre familjer Nolvi till kyrkbyn enligt vårdledarnas arkiv. Det är än så länge oklart vem av dem som bodde i barnskolan och hur länge. Reino Nolvis familj bestående av 9 personer anlände till Kvevlax den 9 oktober 1944 och fortsatte till Österhankmo för att stanna där över vintern. Familjen Antti Nolvi med sonen Seppo befann sig i Maxmo en tid.

 

I Börje Herrgårds lillstuga på Herrgårdsbacken bodde en ”Karjalamummo” med ett barn. Börje har fått sig berättat att ”Karjalamummon” skötte honom medan föräldrarna var på höbärgning. En dag när Anni Herrgård (Börjes mor) kom hem kom ”Karjalamummon” ut och ropade: ”Börje kävelee, Börje kävelee!” Han hade tydligen tagit sina första steg.

Juha Ruotsalainen f. 1895 kom 10 oktober 1944 till kyrkbyn enligt vårdledarnas arkiv. Han var gift med Ida f. 1905 i Kuoksjärv by i Hiitola. Deras dotter Terttu Tellervo var född 1931. Enligt Kurt Näsmans anteckningar bodde familjen en tid hos Johannes Söderberg i  Västerhankmo innan de senhösten 1945 flyttade till kyrkbyn. Det är oklart var de bodde i Kvevlax. Terttu var en tid barnflicka hos lärarinnan Elvi Andersson i Västerhankmo. Terttu gick tre terminer i finskan skolan i kyrkbyn januari 1946- maj 1947. Familjen flyttade senare till Nakkila. Familjen Ragnar Knip hälsade på dem i Björneborgtrakten. När Ragnar och Judits dotter Anna-Lena var 14 år gammal var hon två veckor hos dottern Terttu (gift Kalliolevo) och skötte deras två flickor.