Provbit av en stock från Hamnmossens kavelbrofynd. Enligt Stefan Blomqvists dendrokronologi-analyser gjorda år 2016 har den äldsta av stockarna, som undersökts och daterats, fällts i slutet av 1300-talet.
 
Skötbåten Einvis från Kvevlax seglar vid Tiondholmen och Likören i Vassor. Båtar av denna typ användes förmodligen länge för kyrkresorna. Tiondholmen är känd som skatte-uppbördsplats och Likören för begravning.

Kyrkvägen

Den första kyrkan i nejden byggdes på Kapellbacken i Mussor nära nuvarande Gamla Vasa på 1200-talet. För befolkningen i Kvevlax och närliggande byar var det inte lätt att ta sig dit genom den väglösa, besvärliga terrängen som bestod av träskmarker och skog. Under äldre tider besöktes inte kyrkan så ofta, men det fanns också behov att besöka ”centralorten” Mussor av andra orsaker.

Dagens torrlagda Storhamnträsk har endast en liten vattenspegel kvar. Under kyrkresornas tid låg vattnet 2,5-3,0 meter högre.

Ordentliga byvägar byggdes först på 1700-talet, då blev det möjligt att ta sig till Vasa via Veikars och Höstves, den vägen blev färdigbyggd 1772. Den nuvarande raka vägen från Kvevlax till Vasa byggdes först på 1860-talet.

Kvevlax fick egen kapellkyrka år 1692 men trafiken fortsatte ändå över skogs- och träskvägen fram till den nya stadens anläggande på Klemetsö efter Vasas brand 1852. Torrläggningen av träsken inleddes ungefär samtidigt. Under flera århundraden var rutten mycket viktig för Kvevlaxborna och befolkningen i de närliggande byarna. Längs den 10 kilometer långa kyrkvägen från Kvevlax till Kapellbacken i Mussor (nuvarande Gamla Vasa) fick kyrkfolket och resande sommartid ta sig fram på upptrampade skogsstigar. Över det 3.6 kilometer långa träsklandskapet i skogen använde man båt. Krokiga stigar och farleder gjorde dock sträckan lite längre i praktiken. Vintervägen fick en annan lite rakare sträckning än sommarvägen. Genom landhöjningens inverkan blev avsnittet Kvevlax–Vikbacken småningom oanvändbart för färd med båt och en ny landbaserad rutt togs i bruk från Kvevlax till Vilanbacken (invid Hamnmossen). Den rutten hade troligen också tidigare använts parallellt. För Kvevlaxborna och andra resande  bestod den ursprungliga kyrkvägsrutten till Mussor/Vasa i sin ursprungliga sträckning under nästan 600 år.

Rättigheterna till alla fotografier från kyrkvägen innehas av Mikael Herrgård.

I Mikael Herrgårds bok ”Kvevlax, kyrkresor och samfärdsel i väglöst land” finns en detaljerad beskrivning, fotografier och kartor över skogs- och träskvägen. En lätttillgänglig kort del av vägen från Källbacken till Vilanbacken har iordningställts av hembygdsföreningen så att allmännheten kan bekanta sig med den historiska vägen.