Styrelsemöte tisdagen den  2 april kl 17:00 i Marthabo.

 

Sockenmagasinet och takrännor

Under sommaren 2019 har sockenmagasinet försetts med takrännor och stuprör. Byggnadsställningarna, som monterats och flyttats runt byggnaden med talkokrafter, kunde slutligen demonteras den 13 augusti. Rännmonteringen blev klar dagen innan. Personerna som syns på fotografierna är Hasse Rönnqvist och Mikael Herrgård. 

 

Kyrkvägen

Första etappen från Källbacken till Vilanbacken har nu försetts med stabila spångar över de två skogsdikena. Regniga höstar är skogsdikena oftast vattenfyllda och besvärliga att passera.

 

 

 

 

På vandring i vacker försommargrönska den 8 juni 2023

Vårvintern 2023 fick Hembygdsföreningen en förfrågan från Korsholms pensionärsförening r.f. och deras grupp ”Vandringens vänner” om en guidad vandring längs den gamla ”Kyrkvägen”. Mikael Herrgård lovade ställa upp som sakkunnig guide tillsammans med ordförande Ulla-Maj Salin. Till samlingsplatsen vid St1 kom trettiofem vandringssugna pensionärer för en kort information. Därifrån samåkte vi i bilar ca 1,5 km till Källbacken, startplatsen för vandringen. Mikael berättade med hjälp av info-tavlan mera om dagens rutt. Från Källbacken vandrade vi längs Kyrkvägen till Vilanbacken. Under vandringen stannade vi upp några gånger för att höra Mikael berätta. Väl framme vid Vilanbacken blev det dags för en stunds vila och intag av medhavd färdkost. Vid Vilanbacken vilade också medeltidens människor på sin vandring till Mussor för kyrkogång eller för affärer vid det dåtida handelscentret invid kyrkan. Under pausen fick vi också bekanta oss med sommarens första myggor.

Styrkta av den medhavda reskosten tog sig sällskapet en sväng mot Hamnmossen för att höra Mikael berätta om de fynd som gjorts där; en stock från en kavelbro och rester av en båt. Båda fynden är daterade till 1300-talet av Museiverket.

 

Under hemvägen tillbaks till Källbacken gick vi längs Hamnmossvägen på ett bekvämare underlag än den gamla Kyrkvägens stubbar och krumbukter.

Text: Ulla-Maj Salin

Fotografier: Mikael Herrgård

 

 

Eino Kaipiainens kappsäck - berättelser om två karelare i Kvevlax

Marthornas berättargrupp framförde i samband med Hembygdsföreningens årsmöte fredagen den 17 februari 2023 föreställningen ”Eino Kaipiainens kappsäck-berättelser om två karelare i Kvevlax”, en historisk dokumentation och tolkningar med hjälp av fiktion, poesi och musik. Initiativtagare och dramaturg är Anna-Lena Østern.

Programmet framfördes i fyra scener;

Scen 1 ”I satumaa Hiitola”, Eino påbörjar sin militärtjänstgöring 1938, Ida och Fjodor dansar tango med Ladogas vågskvalp i bakgrunden.

Scen 2 ”Evakueringsvandring och tågresan”, motstridiga känslor, vill inte fara/måste fara. Evakueringen genomfördes i september 1944. Till Kvevlax kom 736 personer med kor, hästar och får.

Eino kommer till Kvevlax och träffar sin mor Ida

Scen 3 ”I Kvevlax- Einos kappsäck berättar”, återfunnen år 2021. Eino ”hemförlovas” till Kvevlax november 1944, återser sin mamma i sorg. Hon har förlorat sIn man och sin yngre son Aarne under kriget. Einos mor Ida avled 1950. Idag minns vi de som blev kvar i Kvevlax och bodde i bygdens små stugor. De var som främmande fåglar utan nära och kära, utan eget hus, utan egen jord.

Scen 4 ”Berättelsen om Ida”. Ida Kovalenko var född i familjen Tenhunen som yngst av 12 syskon. Hon gifte sig med Teodor Kovalenko född i Kiev, hans ursprungliga namn var Fjodor. Vid ankomsten till Kvevlax antecknades han som Teodor med yrket fiskare. Han åkte med tåg till Heinola i april 1945, möjligen hade han gripits av skyddspolisen och deporterats till Sovjetunionen. Ida avled i sviterna av en dramatisk olycka julen 1967.

Deltagarna från vänster:Fredrik Dahlström, Gun-Gerd Wikström, Britt-Mari Haglund, Christel Nybäck, Milda Henriksnäs, Holger Nybäck musikant och Anna-Lena Østern.

Ida och Eino blev kända i bygden som hjälpsamma och starka med humor och gott humör. Ida vävde färgglada mattor och Eino hjälpte bönderna i byn genom att bl.a. hugga ved.

Idag i skuggan av kriget i Ukraina tvingas folk att fly för sina liv. Hjälpande länder och händer behövs igen.

Marthorna har berättat om Ida och Eino för att vi skall minnas hur det var då i Kvevlax med egna stupade soldater, krigsskuld och fattigdom. Men människors hjälpsamhet fanns i alla fall.

 

 

Artikel