Anna Lisa, ”Bagaris-Lisa” och Jakob Erik, ”Bagarin” Jakobsson

Gården byggdes 1877 av Jakob Erik Jakobsson och revs 1974.Vägen framför gården hette tidigare Bagargränden, numera Skatavägen. 
 
Minnesstenen i sin nya omgivning mellan Sockenmagsinet och prästboden. Prästboden syns i bakgrunden, till höger de stora kvarnstenarna som flyttats från vägkanten till en mera skyddad plats.

 

 

 

Bagaris minnessten

Minnestenen flyttades från sin ursprungliga plats i början av oktober 2018 med anledning av att den nuvarande fastighetsinnehavaren av Bagaris önskade få den bortflyttad från sin tomt. Den nya platsen för minnesstenen är mellan Sockenmagasinet och prästboden, ca 50m från dess ursprungliga plats. Minnestenen avtäcktes ursprungligen 13 juli 1980 vid en släktträff.

Sockenbagaren Jakob Erik Jakobsson föddes 1852-04-24 i Petsmo på Lund hemman. Han avled 1926-10-19 i Kvevlax. Jakob var bagare nästan hela sitt yrkesverksamma liv och den ende bagaren Kvevlax sockens. Sitt näringstillstånd fick han av Guvernörsämbetet 1876 som 24-åring. Bagerirörelsen var ett familjeföretag också i den bemärkelsen att alla deltog i arbetet, även barnen vartefter de blev tillräckligt stora. På programmet fanns fem standardprodukter: ankarstockar, örfilar, grisar, kanelskorpor och de vittberömda pepparkakorna, en specialitet till julen var "morogubbarna". En helt annan produkt som man tidvis förfärdigade, var åkerbärssylt. Vissa år bredde man 100l ”vilkonsylt”! Produkten såldes burkvis till herrskapsfolk i staden. Trots att Jakob aldrig fått möjligheten att gå i skola var han en flitig läsare och en skicklig pennans man. Han var också en flitig diktförfattare. Jakob Erik skrev ca 150 dikter varav en del på finska. Finskan hade han lärt sig under sin uppväxttid och gesälltid i Lillkyro, Härma och Laihela.

Jakob gifte sig 1877-12-13 i Kvevlax med Anna Lisa Adolf-Fedriksdotter Norrgård, hon var född 1855-12-21 i Kvevlax och avled 1933-03-16 i Kvevlax. Anna Lisa blev faderslös vid 1,5 års ålder, modern dog då Anna Lisa var endast 10 år. Hon fick då ett hem hos mamsell Sofie Hornborg, en ensam prästdotter, som bodde i ett vindsrum hos ”Hindrikas”. Hos läkaren och konstsamlaren Karl Hedman på Norrminne och lantdagsman Johan Erik Keto i Veikars fick hon en för tiden mångsidig och stimulerande arbets- och uppväxtmiljö. Då Kvevlax kommun fick en egen telefoncentral på hösten 1897 placerades den hos Bagaris, där hela familjen, men kanske främst Anna Lisa, skötte om den manuella kopplingen. Centralen medförde  passning dag och natt, men den var stängd mellan kl 10 och 14 på söndagarna!

Jakob, ”Bagarin” och Anna-Lisa, ”Bagaris-Lisa” fick fjorton barn mellan åren 1878 och 1900, deras ättlingar uppgår numera till flera hundra personer.

Dottern Anna och senare hennes make Edvard Knip var postförståndare i Kvevlax under en lång period, familjen kallades därför för Postis. Edvard och Annas gård fanns ungefär där Församlingshemmet idag finns, närmare bestämt där flaggstången är placerad. Det har berättats att då den dagliga brevposten skulle utdelas förrättade man upprop då folk hade samlats i postkammaren och väntade på att få svara: "här" när namnet blev uppropat.  Det var postis Edvard själv som förrättade det viktiga uppropet. På denna tid var "Amerikabreven" den avgjort viktigaste brevposten.  I s.g.s. varje gård fanns det någon anhörig som hade emigrerat till Amerika.

Ovanstående text baseras sig på uppgifter i skriften "Vi från Bagaris" utgiven i Kvevlax 1980 av Ole Jakobsson som redaktör, medverkar gör bl.a. Haral Wiik och Svea Östman. Alla tre är barnbarn till Jakob och Anna Lisa. Johannes Hjortman har bidragit med kompletterande uppgifter om Postis.